Min nuvarande förståelse av ped.dok
Att dokumentera har alltid ingått i Arbetet på förskolan, men att göra en pedagogisk dokumentation, hur ska den se ut? När görs den? Vem gör den?
Varje vecka gör vi en dokumentation med bilder, om vad som hänt på förskolan under veckan som gått, men att göra det som en pedagogisk dokumentation, hur går det till, vad är hemligheten?
Just nu känns allt förvirrat och svårt, men det är ju därför jag är med på kursen.
Tisdag 6 dec
I dag har nog tio öringen trillat ner. Efter lite prat med kollegor, har jag nu börjat förstå att dokumentationen blir pedagogisk när vi i arbetslaget tillsammans tittar på tex en bild på barnen,rummet eller utemiljön och diskuterar och pratar om det vi ser på bilderna. Allt är inte kristallklart ännu, men eftersom jag är mer praktisk än teoretisk behöver jag testa detta först, kanske nästa måndag på vår planering,50min, som är den tid vi har idag att reflektera planera och dokumentera tillsammans på.
Lördag 10dec
Sitter och läser i förskollärare tidningen, och hittar en artikel om pedagogiskdokokumentation
Där sägs att ped.dok handlar om att utbyta erfarenheter i ett kollektivt möte med barn, kollegor och föräldrar, så att verksamheten utvecklas och vi får ett pedagogisktförändringasarbete.
Att det är lättare att börja med vardags händelser än med tema, och vad vi ser beror på erfarenhet och tankar.Det krävs träning och som tips får man att välja ett focusområde. Det gäller att vara lyhörd och tillsammans med barnen se vad det är vi vill utforska och lära mer om.
En fungerande ped.dok är navet i hjulet som får snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barn gruppen.
Lite att tänka på!
Ja, så var jag då inte nybörjare längre. Jag har, tycker jag, lärt mig riktigt mycket om " min iPad",
Jag har lärt mig lägga in bloggar, ändra, ta bort och lägga till. Ibland direkt och ibland efter lite trevande sökningar, hur var det nu jag skulle göra? Jag har lagt in ny "appar" både gratis och de vi skulle köpa.
Sökt vårt, i familjen dolda nätverk, och lagt till och nu sist kedjekopplart iPaden med min nya telefon.
Det gäller att göra det ofta och flera gånger för att det ska sitta.
Efter grupp träffen 4 januari, var jag redo att sluta kursen, kände mig inte alls som deltagare i min grupp,jag var där, men inte med. Men jag tog helgen på mig att fundera, och här är jag nu ändå.
Jag ska jobba vidare med min kollega på huset som också går " kursen".
Upplagd av annahe kl. 09:16
Skicka med e-post
BlogThis!
Dela på Twitter
Dela på Facebook
Etiketter: Process dokument
Februari
Pedagogisk dokumentation är något som vi verkligen får skynda långsamt med.
Våra barn på avdelningen har visat intresse för vattnets kretslopp och en vikarie som arbetat på avdelningen har gjort bilder på olika kretslopp för vattnet, hur det kommer till våra kranar och hur det går runt i naturen. då barnen nu också visar sig vara väldigt intresserade av fiskar så bestämde vi att startade med vatten som tema.,Vatten är också ett av miljömålen på vår förskola.
I Lpfö 98 står det, att vi ska utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Vi började med det som finns i vårt närområde, dvs. Änggårdsbergen och följde den bäck som rinner förbi Eklanda skolan.
Vi följde den från skolan och upp i bergen. Barnen tyckte det var mycket spännande och det behövdes flera skogspromenade, då bäcken rinner genom en snårig skog och övergår i myrmarker på flera ställen, men vi hann ändå inte komma till dess början eftersom snön kom.
Detta var upptakten till vårt tema.
Efter som det sen blev vinter och det kom snö, forskade vi lite med snön.
Sen blev det också en utflykt till ett vintrigt Saltholmen, med hav och båtar.
Vi pratade med barnen både före och efter utflykten. Vi skrev ner vad barnen anser att vatten är, vi dokumenterade med bilder och barnens egna teckningar och komentarer.
De som ville gjorde en tema bok där de kunde samla sina bilder och tankar.
Vi tog många kort som vi tittat på i mindre grupper och pratat om. Och när barnen tittar på korten mindes de många saker, som båtarna som låg på land och den stora England båten som kom.
Vi har också introduserat ett spel som beskriver vattnets väg, som barnen tycker är mycket roligt att spel.
Då barnens intressen ofta är spontana och ombytliga har vi ibland svårt att hänga med i de snabba svängningarna, men som det står i
Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Detta medför att det uppstår andra inriktningar som fångar barnens intresse och det tema vatten som vi försöker driva framåt ibland får stå tillbaka när vi gör en djupdykning i något annat intressant som fångat våra barn.
I boken "Varför pedagogisk dokumentation" står: barnen kommunicera till pedagogen sina tankar och erfarenheter. Via dokumentationen kan pedagogen också kommunicera tillbaks till barnen. Pedagogen läser upp för barnen vad de har sagt gången innan, så att barnen får syn på sina egna tankar igen för att utgå från dem i sitt fortsatta tänkande.
Det arbetssättet har vi försökt att använda, och när vi fortsatte med vårt tema vatten, och pratade om regnet, känd vi att det började falla på plats.
Vad är regn?
Hur det känns regn?
Hur ser regnet ut?
Kan måla regn?
Det var frågorna som barnen fick fundera på. Det har sen resulterat i teckningar med regn och moln. Fotografier, och en installation med regn.
I boken "Varför pedagogisk dokumentation"står: Att förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan.
Då vi har 1 timmes planering i veckan och den timmen ofta används till handledning av special pedagog för det barn med särskilda behov som vi har på vår avdelning, går det mycket långsamt fram med vår pedagogiska dokumentation. vi känner att vi inte har varken tid eller möjlighet att hitta någon gemensam strtegi för vår tema, utan allt sker på våra enskilda initiativ.
Vi känner att vi är på rätt väg, men saknar tid att prata oss samman, och kunna ha en gemensamt tänk frammåt.Vi saknar tid för reflektion och dokumentation.
Vi hoppas att det förändringarbete som vi har påbörjat på vår förskola ska ge mer tid till hösten..
I boken "Varför pedagogisk dokumentation" står: För att miljön skall kunna vara en aktiv extra pedagog i ett projekt måste den utformas på ett sätt så att barnen uppmuntras och stimuleras till aktiviteter som omfattas av temat.
Det står också att barnen snabbt lär sig ta ansvar för material och miljö, i takt mad att de upplever att den är till för dem.
På vår avdelning har vi förändrat rejält i miljön. Materialet står på en höjd så att barnen har tillgång till allt, vattenfärg, tusch, kritor, pennor, tejp, snöre, häftapparat, hålslag, fjädrar, piprensare, pärlor, klister, lim, glitter m.m.
Vi upplever att trots att barnen har haft tillgång till detta i flera månader används allt i mängd, det mass produseras. Barnen vräker på lim, tar allt glitter, det är glitter lim papper överallt.
Vi känner att vi nog behöver börja om från början igen och ta med barnen i vilka regler som gäller, och hur vi ska hantera det material som står till barnens förfogande.
Eftersom vi nu saknar vi tiden och möjligheten att tillsammans i arbetslagt få prata oss samman och ta ett steg i taget, kommer det att bli det första vi gör när höstterminen börjar.
Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Den övriga förändringen som vi gjort, med att skapa lekhörnor efter barnens önskemål, har fallit väl ut och barnen har börjat dela upp sig på avdelningen där de kan välja vad de vill göra.
Ett bord där man kan jobba med pärlor, en hörna där man kan bygga och konstruera med olika klossar och tillbehör. Ett rum där barnen sjunger dansar och spelar teater för varandra. Ett rum där man kan läsa och spela spel.
Ipaden som vi fått till avdelningen och som vi laddat ner många appar till är mycket poppulär och utgör i sig en aktivitets hörna med lång kö till.
I vårt tvättrum finns ett vatten bord där barnen kan få utforska vatten, mäta vatten, leka med vatten, se vad som sjunker och vad som flyter.
Med många barn på avdelningarna gäller det att utnyttja alla utrymmen, vilket vi tycker att vi har gjort.
Vi fortsätter att jobba på den inslagna vägen och hoppas att vi ska få tid att sitta tillsamman så att vi som pedagoger har möjlighet att dela upp arbeten oss emellan så att vi kan utnyttja den kompetens som vi har, fullt ut.
Att använda portfoliometoden som pedagogisk verktyg har jag gjort för några år sedan, men eftersom vår strävan då var att få förskoleklassen att ta emot våra barns mappar och arbeta vidare med dem och det inte fungerade, blev det till slut så att vi skickade hem de mappar vi gjort till barnen när de slutade på förskolan.
På vår förskola har vi bestämt att vi inte ska göra IUP för barnen, så de portfolioarbeten som vi gör kommer att vara gemensamma, men även i viss mån enskilda.
Att samla barnens bästa alster och foton kommer vi också att fortsätta med, kanske mer organiserat.
Vi på vår avdelning går en spännande höst till mötes. Vi har alla tre gått en utbildning i Reggiofilosofin
