Under hösten 2009 läste jag på högakolan i Borås "Barns lärande ur ett Reggio Emilia perspektiv" och här ingick också denna bok.
Jag upplevde den då som svårläs , men det tycker jag inte längre.
I boken fanns många tips och ideer på hur man kan göra en pedagogisk dokumentation.
Boken är indelad i tre delar.Varför vi ska förändra i verksamheten, barn syn och förhållningssätt och slutligen, hur barnet ska få makt över sitt eget lärande, dialogen mellan människor och hur vi pedagoger lär om oss själva samtidigt som vi lär oss om barnen.
I boken finns situationer beskrivna från olika förskolor, Reggio Emilia i Italien, Vironnemi förskolan i Helsingfors och Förskolan i distrikt 7 i Stockholm.
På dessa förskolor är barnen indelade i åldersgrupper och man följer där barnen som är 5 år.
Barnen på vår förskola har varit 1-5års grupper, men är nu inne i en förändringsprocess och skall ändras till yngre och äldre grupper. Det gör att vi inte kan jämföra oss med dessa förskolor.
Förändrings processen har kommit olika långt på våra avdelningar men på min avdelning har vi redan nu en sk. äldre grupp där barnen är 3-5 år, några av barnen hinner dock fylla 6 under vårterminen.
Lpfö säger att omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov.
Därför har vi på vår avdelning delat in barnen i olika mindre grupper. -06 är en grupp, -07 den andra gruppen och vår största grupp med barn födda-08 är indelade i 2 mindre grupper, allt för att kunna anpassa verksamheten eftere barnens bohov och mognad, och kunna möta barnen där de står.
- Inom gruppen synliggörs barnens olika tankar. Olika ideer konfronteras med varandra och relateras till varandra. Barnen reflekterar tillsammans och skapar en egen eller ibland en gemensam förståelse, innebörd eller kunskap.
I vårt arbetslag som är nytt sen september 2011, har ingen av oss jobbat med pedagogisk dokumentation, så det kommer att bli en stor utmaning i vår. Vi har som miljö mål på vårförskola "vatten", en av underrubrikerna är "Liv i vatten" det har vi tänkt ska bli vårt tema i vår.
Barnen har visat stort intresse för fiskar och vad som lever i vatten redan under höstterminen, och det har vi tagit fasta på nu för att, framför allt lära oss hur men gör en pedagogisk dokumentation.
Vi har börjat med att låta barnen i de olika grupperna berätta vad de vet om vatten.
Lpfö. Flödet av barn tankar och ideer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.
Vi har fotograferat barnen och skrivit ner vad de sagt. För att alla barn ska få vara med och säga vad de vet, har första fasen i dokumentationen dragit ut på tiden då barnen varit sjuka eller lediga då vi börjat dokumentationen så vi får skynda långsamt, och låta det ta tid.
Vi hoppas få stor användning av vår iPad som kanske kan fånga många intressanta ögonblick, och där hitta bilder som vi kan reflektera till och analysera.
Vi vill i vårt arbetslag kunna ge barnen förutsättningar att vara medkonstruerande när vi planerar och organiserar situationer, hitta material och frågor som stödjer barnens processer.
Vi vill också låta de olika grupperna berätta för varandra vad de vet om vatten så att de kan lära av varandra.
Citatet från Karin Wallins bok, att - vi som pedagoger måste ha tålamod med oss själva.
känns skönt att höra, då vi säkert, många gånger kommer att misströsta och tro oss göra fel i början.
Lpfö. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
- Genom att alltid sträva efter att koncentrera sig på barnets positiva sidor, det de klarar av och är duktiga på, och inte det negativa, läggs grunden för en tillit.
På vår förskola har vi 4:a ledord som vi ska jobba med och de ska också ingå i vår pedagogiska dokumentation, Välkommen, nyfikenhet, delaktig och tillit.
På vår avdelning har vi alltid strävat efter att se det positiva hos barnen, vi uppmuntrat dem stt gör det som de är bra på och hjälpa kompisar, som ännu inte lärt sig och vi finns där för att ge en hjälpande hand där det behövs.
När något barn misslyckas förklarar vi det med att - de har inte lärt sig det ännu.
Ibland när vi får barn som kommer i bråk med andra barn brukar vi också säga att de har inte lärt sig
ännu, att vi inte bråkar här, men snart när de har varit hos oss ett tag kommer de också att lära sig.
- Stark närvaro. dvs att pedagogen är med i allt och påverkar allt genom sin blotta närvaro i rummet, även om hon inte talar eller agerar, genom att bara sitta tyst.
Detta blir kanske min största untmaningen, då jag så gärna vill hjälpa till, att barnen kanske inte ens hinner med att inse att de behöver hjälp innan jag är där och hjälper.
Kanske beroende på att vi alltid har tidsbrist. Det finns alltid så mycket som vi vill och ska göra att de stunder då vi kan göra det, blir färre och färre. Då gäller det att skynda på tex att ta på kläderna och komma ut, då det är ett tillfälle då en av oss pedagoger kan vara kvar inne och få tid till att tex skriva ut vad barnen sagt.
Det står i alla böcker att pedagogisk dokumentation tar tid, och tid är det vi ofta inte har !
